Förra veckan var David bortrest tors-sön. Nu råkar det vara så att när jag har några dagar ensam med barnen framför mig blir det lätt att jag tänker att jag ska hinna med SÅ mycket! Jag ska göra det och det och det och det finns liksom inte hejd på produktiviteten som bubblar upp i mig. Jag vet verkligen inte varför jag tänker så vid såna här tillfällen för sen kommer verkligheten och klappar mig lite fint på axeln och jag inser att just ja, jag är ju själv med barnen.
Men i alla fall, en av dagarna tog jag tag i något som jag velat göra länge. Nämligen att rensa ur min garderob och bara lägga tillbaka sånt jag faktiskt använder och tycker om. Inte en dag för tidigt! Jag insåg att jag har:
1. Sjukt mycket kläder.
2. Extremt mycket jeans med hål på knäna.
3. Orimligt många klänningar med tanke på att jag nästan aldrig använder klänning längre.
Är det fler än jag som har svårt att göra sig av med kläder som man har olika minnen till eller som man köpt på resor till exempel? Sån är jag i alla fall och det kanske är därför vissa plagg fått hänga kvar så länge trots att jag aldrig använder dem.
Nu är det i alla fall lite luftigare i min garderob och det känns verkligen skönt! Jag rensade bort två stora pappkassar fulla med kläder och visst känns det väl vettigare att de får komma någon annan till nytta istället för att ta plats i min garderob?
Grejen är att det här gav mig mersmak. Så fort jag öppnar en stökig låda, överfullt skåp eller för att inte tala om barnens alla l.e.k.s.a.k.e.r så kliar det i fingrarna på mig och jag vill bara rensa, rensa, rensa!
Har man nåt som man håller kärt här hemma är det nog en god idé att hålla lite extra hårt i det ett tag framöver. Känner nämligen att jag är på G här.
